Vill inte se, men kan ändå inte sluta titta.

Orkar inte med mer..
Julen, jo visst jätte mysigt med familjetradition... Men inte för mig.
Hela min familj är på mig.
Kallar mig saker som får mig må så jävla dåligt.
Men dom inser inte det själva.
Jag hade en person som jag kunde snacka med. En som jag kände mig trygg med och som jag kunde slappna av med.
Men den personen är inte den samma, tyvärr.
Jag vet inte vad jag ska göra.
Jag orkar inte bo så här längre. Jag vill ta en paus. Från allt.
Bara åka iväg och sova borta en natt räcker.
Det är allt jag behöver.
Sluta tänka på dig och sluta känna skuld för allt.

Saknar allt som det var förut.
För en vecka sen var allt bra.. Nu rasar allt samman.
Jag behöver dig för att orka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0