fanfanfanfanfanfanfanfan

det ändå mina inlägg handlar om är en massa svärord men det är verkligen så jag känner.
Jag orkar inget längre. Jag vill ha tillbaka allt gammalt. Jag vill bara tillbaka till sjuan.
Idag har jag förlorat en av mina 2 viktigaste personer i mitt liv. Jag har inte bara förlorat min bästa vän utan även min syster som funnits där för mig så länge jag kan minnas.
Allt är borta, på en dag. För att jag varit så jävla idiotisk på sistonde och inte behandlat mina underbara vänner som dom borde bli behandlade. Jag har satt mig själv främst och varit sur och deppig. FAN jag vill inte ha det så här.
Inget funkar just nu. Tårarna bara rinner. Jag kan knappt prata. Jag vill inget annat än att höra ditt skratt se dina ögon glittra och hur din kropp bara dansar helt galet runt mig. Jag vill höra dina galna ideer och planer. Jag vill se hur du ler med ögonen, jag vill se dig gråta. Jag vill krama om dig. Det är det ända jag vill göra nu!
Hålla dig i mina armar och säga förlåt. Förlåt för allt. Allt som hänt. För de gånger jag skitit i dig, inte svarat på dina frågor, gått ifrån dig, fått dig att gråta. Jag vill bara säga förlåt för allt och börja om från början. Eller nej, från åttan. Innan var allt helt underbart men nu är allt ett rent helvette. Folk frågar vad det är som händer, jag klarar inte av att ens tänka på det. Det finns så jävla många vänskaper som splittrats, men jag har alltid trott att det aldrig skulle hända mig. Om allt varit som förr hade det fortfarande varit så. Nu är jag inte säker längre. Jag vill bara ha tillbaka dig. Tillbaka oss. Denna underbara tjej, min syster, mitt ljus, hopp, liv, hon är borta nu. Bokstavligen. Hon har åkt härifrån och jag har inte hunnit prata med henne. Jag bara gick. Sa inte ens hejdå. Utan bara sköt undan smärtan och lät den ligga i fickan medan jag gick därifrån. Nu har smärtan krypit tillbaka. Jag är så jävla tom. Tom inuti mig. Jag trodde inte att man kunde bryta en sådan systerskap som vi hade. Men tydligen har jag lyckats. Jag har lyckats förlora den underbaraste tjejen i hela världen. Vad gör jag nu? Allt jag har gjort har jag gjort tillsammans med henne. Hur fan ska jag kunna fortsätta? Jag har fan ingen aning! Visst att jag bara vill se henne glad. Det gör jag. Och det är hon. Men det hjälper inte mig ett dugg. Jag vill inte se henne glad. Jag vill se henne glad och jag vill se mig själv glad brevid henne. Men hjälper det att jag sitter och känner mig piss? Nej, inte ett dugg men ändå kan jag inte sluta. Jag saknar henne så enormt. Hennes röst och scenen från idag dyker upp gång på gång i mitt huvud. Om jag bara kunde spola tillbaka tiden och göra om det skulle jag inte sitta här. Det ända jag gör just nu är att hoppas, hoppas att vi kommer kunna bli som förr. Bästavänner föralltid. Eller det var iallafall det vi sa. Men det stämmer kanske inte. Jag hoppas verkligen, det gör jag! Men hur fan kan jag hoppas? Ljuset i mitt liv är borta, min ängel, mitt hopp! Och allt är på grund av mig. Jag vet att jag bara sitter och upprepar samma saker om och om igen, men jag är mållös. Jag kan inte få ut ord. Tårarna har slutat rinna. Nu sitter jag bara som en jävla idiot och skriver på en dator. Jag vet att detta ändå inte hjälper. Jag vet inte vad jag ska göra. Hon var den som hjälpte mig när jag hade det jobbigt och bråkade med någon. Men inte kan jag ringa och fråga om råd hur jag ska hantera bråket med personen jag ringer till. Det funkar inte. Vem ska hjälpa mig nu? Vem kommer med sina underbara ögon och säger att allt kommer lösa sig. Vem kommer med den klagande rösten och ber mig att sluta deppa och försöka vara glad istället. Ingen just nu. Det ända jag tänker är att allt ska bli bra. Jag läste just något hon skrivit, you don't know what you got, til you missing it alot.. Det är så jävla sant asså. Jag har alltid vetat att jag har haft något extra, men inte förrän nu förstår jag hur mycket extra jag hade. Jag hade hon. Den perfekta vännen.
Jag kan inte bara sitta här och skriva. Jag måste ta tag i situationen, men jag klarar inte det.. Inte utan hennes stöd bakom mig. Jag klarar det ine helt själv. Jag känner mig helt naken inombords. Tjejen som får mig att ha kul i skolan, att vilja gå dit. Vad fan har jag gjort?
Jag älskar henne över allt annat, jag kommer aldrig sluta älska henne. Hon har en speciell plats i mitt hjärta. Jag hoppas verkligen hon tar vara på den. Jag vill ha tillbaka min syster...